Tillbaka till utställningar
Kymenlaakson museon englanninkielinen logo

ÖGONBLICK I KOTKA

Kotka uppstod i korsningen mellan vattenleder, på platsen där Kymmene älv möter havet. I och med kommunsammanslagningar har staden vuxit och omfattar idag landsbygd, tätorter och skärgård. Kotka har länge betraktats som en hamn-, havs- och industristad.

BILDER HÄRIFRÅN

<p>I fotografier förevigas både vardag och fest, glimtar av tiden då de togs. Fotograferingen utvecklades på 1800 talet och introducerade ett nytt sätt att se världen. På bilderna bevarades både fest och vardag, familj, arbetskamrater och landskap. </p>

Kuvat

Lumisen satama-alueen maisema, jossa kaksi satamanosturia, jäätynyt meri ja taustalla teollisuuslaitos savupiippuineen.
Om vi hade ett fönster här, skulle vi år 2011 ha haft en utsikt över kranarna i Pikku-Hietanen och rökmolnen från fabriksskorstenarna i Sunila. Kranarna monterades ned och Sunila bruk stängde år 2023. Bild: Tiina Hakuli, Kymmenedalens museum.
Yökuva satamasta: laivan keula etualalla, kiinnitysköydet, valaistut nosturit ja valojen heijastukset tyynessä vedessä.
Ljusen från Kotka hamn har årtionde efter årtionde varit ett charmigt inslag i låtar, fotografier och berättelser. Gamla bilder på den nattliga staden är mer sällsynta, eftersom det krävdes teknik och skicklighet för att ta bilder i det knappa ljuset. Studioporträtt finns det däremot rikligt av. Bilder: Kymmenedalens museum.
Vanha mustavalkoinen perhemuotokuva: neljä eri-ikäistä henkilöä poseeraa sisätilassa pöydän äärellä.
Ljusen från Kotka hamn har årtionde efter årtionde varit ett charmigt inslag i låtar, fotografier och berättelser. Gamla bilder på den nattliga staden är mer sällsynta, eftersom det krävdes teknik och skicklighet för att ta bilder i det knappa ljuset. Studioporträtt finns det däremot rikligt av. Bilder: Kymmenedalens museum.
Satamaan kiinnittynyt purjelaiva lipuilla koristelluin mastoin, taustalla suuri risteilyalus kirkkaalla säällä.
Stamhamnen är inte längre ett hamnområde på så sätt som förr i tiden när fraktfartyg lastades här. Idag lägger här till kryssningsfartyg och på festdagar ståtliga segelfartyg. Hamnarbetarna flyttade år 1989 i Mussalö djuphamn och de som arbetar i de moderna byggnaderna i Stamhamnen idag sysslar med kulturarv och evenemang. Bilder: Fotograf okänd och Elina Pylsy-Komppa, Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen kuva laivan ruumasta, joka on täynnä paperirullia; muutama työntekijä lastaa satamassa.
Stamhamnen är inte längre ett hamnområde på så sätt som förr i tiden när fraktfartyg lastades här. Idag lägger här till kryssningsfartyg och på festdagar ståtliga segelfartyg. Hamnarbetarna flyttade år 1989 i Mussalö djuphamn och de som arbetar i de moderna byggnaderna i Stamhamnen idag sysslar med kulturarv och evenemang. Bilder: Fotograf okänd och Elina Pylsy-Komppa, Kymmenedalens museum.
Ryhmä perinteisiin kansanpukuihin pukeutuneita henkilöitä seisoo nurmikolla puutalojen pihapiirissä, käsissään punottuja koreja.
På Kymmenedalens folkdräkt ser man hur kvinnor klädde sig på 1800 talet. Dräkten ser enkel ut, men detaljerna är skickligt gjorda. Med klädseln har man uttryckt tillhörighet till en gemenskap eller hemtrakten. Bilder: Timo Vesterinen och okänd, Kymmenedalens museum.
Vanha ryhmämuotokuva: joukko samankaltaisiin urheiluasuihin pukeutuneita henkilöitä seisoo ja istuu, yksi henkilö keskellä tuolilla.
På Kymmenedalens folkdräkt ser man hur kvinnor klädde sig på 1800 talet. Dräkten ser enkel ut, men detaljerna är skickligt gjorda. Med klädseln har man uttryckt tillhörighet till en gemenskap eller hemtrakten. Bilder: Timo Vesterinen och okänd, Kymmenedalens museum.
Ilmakuva suuresta katukulkueesta: merimiesasuiset marssijat etenevät yleisön reunustamalla kadulla, yläpuolella värikkäitä ilmapalloja.
Keskuskatu har under många årtionden varit skådeplatsen för parader i Kotka. Valborgsmarschen, där deltagarantalet minskat, och invigningsparaden för Havsdagarna är återkommande processioner. Bilder: Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen kuva mielenosoituskulkueesta kaupunkikadulla; ihmisiä marssii banderollien kanssa, mukana lastenvaunut, lehdettömät puut reunustavat katua.
Keskuskatu har under många årtionden varit skådeplatsen för parader i Kotka. Valborgsmarschen, där deltagarantalet minskat, och invigningsparaden för Havsdagarna är återkommande processioner. Bilder: Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen kuva joesta, jossa puutavaran uittoon tarkoitettuja rakenteita; joen rantoja reunustaa metsä.
Kotka har under de senaste årtiondena blivit en betydande parkstad. Älvparken stod färdig år 2013. Älvlandskapet dominerades tidigare av timmerflottar och flottningskonstruktioner och ännu år 1958 flöts timret längs älven mot sågverken i Kotka. Bilder: Ville Korpela och Matti Kanto, Kymmenedalens museum.
Vehreä puistomaisema, jossa pieni lampi, kaareva kävelypolku ja valkoinen silta, ympärillä hoidettua kasvillisuutta ja puita.
Kotka har under de senaste årtiondena blivit en betydande parkstad. Älvparken stod färdig år 2013. Älvlandskapet dominerades tidigare av timmerflottar och flottningskonstruktioner och ännu år 1958 flöts timret längs älven mot sågverken i Kotka. Bilder: Ville Korpela och Matti Kanto, Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen kuva teollisuuslaitoksesta rannalla; korkea savupiippu tupruttaa savua ja ilmarata kulkee rakennusten yläpuolella.
Enso Gutzeits fabrik var länge en stor arbetsgivare på Kotkansaari. För den växande arbetarbefolkningens behov öppnades tjänster, såsom Andelsbanken. För banken färdigställdes år 1971 en ny, modern byggnad, ritad av Kaija och Heikki Siren, vars rivning beslutades 2025. Stadslandskapet förändras ständigt i takt med att behoven ändras. Bilder: Mauno Mannelin och Tapio Leisti, Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen sisäkuva palvelutiskistä, jossa asiakkaita palvellaan useilla tiskipaikoilla avoimessa hallitilassa.
Enso Gutzeits fabrik var länge en stor arbetsgivare på Kotkansaari. För den växande arbetarbefolkningens behov öppnades tjänster, såsom Andelsbanken. För banken färdigställdes år 1971 en ny, modern byggnad, ritad av Kaija och Heikki Siren, vars rivning beslutades 2025. Stadslandskapet förändras ständigt i takt med att behoven ändras. Bilder: Mauno Mannelin och Tapio Leisti, Kymmenedalens museum.
Mustavalkoisessa kuvassa kaksi pientä purjevenettä merellä. Pilvinen taivas
Finns det något härligare än en båttur utanför Kotka på en vacker sommardag? Under ytan i skärgårdens bukter och vikar döljs olika bildvinklar till Kotkas historia. I havsområdet utanför Kotka ligger tiotals vrak efter fartyg som deltog i sjöstriderna vid Svensksund i slutet av 1700-talet. Bilder: Tapio Leisti och Jari Hovikorpi Kotka Divers ry, Kymmenedalens museum.
Sukeltajat sameassa vedessä.
Finns det något härligare än en båttur utanför Kotka på en vacker sommardag? Under ytan i skärgårdens bukter och vikar döljs olika bildvinklar till Kotkas historia. I havsområdet utanför Kotka ligger tiotals vrak efter fartyg som deltog i sjöstriderna vid Svensksund i slutet av 1700-talet. Bilder: Tapio Leisti och Jari Hovikorpi Kotka Divers ry, Kymmenedalens museum.
Ilmakuva toriaukiosta, jossa paljon myyntipöytiä.
Torgkulturen är än idag levande i Kotka och Karhula, även om antalet försäljare minskat sedan 1970 talet. På torgen hör man fortfarande också den lokala dialekten. Folket har även gjort sina inköp i andelsbutiker. Bilder: Edvin Joas och okänd, Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen valokuva sisätilassa esiintyvästä jazz-yhtyeestä: useita muusikoita soittaa kontrabassoa, saksofonia, klarinettia ja pianoa mikrofonien ja nuottitelineiden edessä, juhlakoristeet katossa.
Kotka är känd som en jazzstad och i de lokala restaurangerna spelas fördomsfria rytmer. Sportintresserade har hejat på såväl fotbollslag som basketlag och lag inom andra grenar. Ett av de mer oförglömliga ögonblicken inträffade hösten 1980 när KTP tog segern i Finlands cup på olympiastadion i Helsingfors. Bilder: Hannu Halonen, Kymmenedalens museum. Lauri Sorvoja, JOKA Journalistiska bildarkivet, Museiverket.
Mustavalkoinen valokuva jalkapallo-ottelusta stadionilla: raidallisessa peliasussa oleva pelaaja juoksee kentällä kädet ylhäällä, taustalla toinen saman joukkueen pelaaja ja täysi katsomo.
Kotka är känd som en jazzstad och i de lokala restaurangerna spelas fördomsfria rytmer. Sportintresserade har hejat på såväl fotbollslag som basketlag och lag inom andra grenar. Ett av de mer oförglömliga ögonblicken inträffade hösten 1980 när KTP tog segern i Finlands cup på olympiastadion i Helsingfors. Bilder: Hannu Halonen, Kymmenedalens museum. Lauri Sorvoja, JOKA Journalistiska bildarkivet, Museiverket.
Mustavalkoinen kuva jokimaisemasta. Rannalla taloja.
Landsbygdslandskapet har sett olika ut under olika tider, med till exempel åkrar längs älvar och fiskebyar vid havskusten. Bilder: Kymmenedalens museum.
Lehmiä lypsetään pellolla.
Landsbygdslandskapet har sett olika ut under olika tider, med till exempel åkrar längs älvar och fiskebyar vid havskusten. Bilder: Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen valokuva tienvarresta metsän reunassa, jossa opastekyltit osoittavat eri suuntiin paikat ”Karhula” ja ”Kymi”.
Nuvarande Kotka bildades år 1977, när Kotka, Kymmene och Karhula slogs samman. Kommungränsskyltarna och kommunernas egna vapen blev överflödiga. Aspö hade inkorporerats i Kotka redan år 1974. Områdena som tillhör Kotka har förändrats under årtiondena även genom torrläggning av havsområden. Bilder: Matti Putvar, etnologiska bildsamlingarna, Museiverket. A. G. Salonen, Kymmenedalens museum.
Mustavalkoinen ilmakuva vesialueesta, jossa rakennetaan pengertietä veden halki; ympärillä veneitä, aallon jälkiä ja rannalla rakennuksia ja tietä.
Nuvarande Kotka bildades år 1977, när Kotka, Kymmene och Karhula slogs samman. Kommungränsskyltarna och kommunernas egna vapen blev överflödiga. Aspö hade inkorporerats i Kotka redan år 1974. Områdena som tillhör Kotka har förändrats under årtiondena även genom torrläggning av havsområden. Bilder: Matti Putvar, etnologiska bildsamlingarna, Museiverket. A. G. Salonen, Kymmenedalens museum.

Inforuta

<p>• Stadsrättigheter 16.7.1879

• Invånare: cirka 50 000

• Totalareal 950 km²

• Markareal 277 km²

• Två centrum: Kotkansaari och Karhula

• Natur: Finska viken och Kymmene älv

• Strandlinjens längd 170 km

• Antal öar 400</p>

Föremål

<p>Måttbandet har använts för mätning av virke på 1870-talet i Kotka.</p>

<p>Den cirka 4 000 år gamla båtyxan hittades i Kotka på 1950-talet. </p>

<p>Kotka Havsdagar firades för första gången år 1962. År 1980 spelades Havsdagarnas sång (Meripäivien laulu) in på skiva av Kotka Big Band och en kör.

Mynt för Kotkas grundläggningsår.

En vante från Kotka.</p>

<p>Nummerbrickor som använts vid fördelning av uppgifter för arbetarna i hamnen.</p>

<p>Spikskorna användes vid längdhopp år 1951.</p>

<p>Alvar Aalto designade Aalto-vasen vid Karhula glasbruk år 1937.</p>