Finlands Sjömanskyrka, vars första namn var Föreningen till beredande af själavård åt finska sjömän i utländska hamnar, inledde sin verksamhet 1875.
<p>Finlands Sjömanskyrka, vars första namn var Föreningen till beredande af själavård åt finska sjömän i utländska hamnar, inledde sin verksamhet 1875. Sju år senare ändrades namnet till Finska Sjömansmissionssällskapet. Föreningen grundades för att hjälpa finländska sjömän utomlands, men inom kort hittade också emigranter och andra resenärer dess tjänster. Bristfälliga språkkunskaper, fattigdom, en osäker framtid och hemlängtan skapade ett behov av hjälparbete.
Den finska sjömansmissionen startade i England och snart därefter spreds arbetet till Europa, Nord- och Sydamerika och Australien samt på 1910-talet även till hamnar i Finland. Arbetet etablerades ganska snabbt och är nästan oförändrat än idag: man mötte finländare på fartyg, sjukhus och i fängelser, startade kaféverksamhet, ordnade möjligheter att bada bastu och inrättade bibliotek där besökarna kunde läsa tidningar från hemlandet. I läsesalarna ordnades gudstjänster och på fartygen andakter.
Sjömansmissionen skötte länge också penningärenden och brevväxling för sjömännen och förmedlade besked om dödsfall till de anhöriga.</p>
<p>Sjöfarten förändrades kraftigt från och med 1960-talet. Fartygen blev större, de nya hamnarna låg långt utanför stadscentrum och hamntiderna var korta. Besättningen hann inte längre besöka sjömanskyrkan på sin fritid. Därför utökade kyrkan medarbetarnas besök på fartygen.
Till följd av sjöfartens omvälvning och dess alltmer internationella prägel upptäcktes sjömanskyrkorna av nya grupper och de började besökas av allt från turister till lastbilschaufförer, studerande och utstationerade arbetstagare. Organisationen blev ett kulturellt nav och en bas som betjänade finländare som var på resande fot eller bosatta i främmande länder.
År 1996 blev föreningens namn Finlands Sjömanskyrka. I hemlandet ligger tyngdpunkten i verksamheten numera på arbete med sjöfarare, utomlands i sin tur på socialt arbete. Sedan 2020 har kyrkans arbete bland utlandsfinländare gradvis flyttats till sjömanskyrkan, vars verksamhet omfattar församlingar i nästan 40 länder.</p>
<p>På kusten i nuvarande Kymmenedalen var sjöfarten i slutet av 1800-talet en viktig näring som möjliggjorde industri. Sjömansmissionen fick direkt från början ett starkt stöd i landskapet. Till exempel skickades från Fredrikshamn bidrag till den riksomfattande föreningen redan 1876. Veterligen hade det i staden, närmare bestämt på Sockenholmen, bedrivits frivilligarbete för sjömännens väl redan tidigare under 1800-talet. I Kutsalö inleddes arbetet för sjömansmissionens väl 1908. Efter andra världskriget fortsatte sjömansmissionen, som ursprungligen börjat på utöarna, till exempel för öarna Pitkäpaasi och Paasios del i Vederlax.
Även i Kotka kom sjömansmissionen i gång redan på 1870-talet genom försorg av privatpersoner. Föreningen för sjömansmission och inre mission i Kotka (Kotkan Merimies- ja sisälähetysyhdistys) grundades 1888. Föreningen öppnade en läsesal i Ahlstubbes hus, som var i bruk fram tills föreningens eget bönehus stod färdigt tre år senare. Arbetet och byggnaden togs senare över av Metodistkyrkan och även andra religiösa samfund bedrev sjömansmission. Sjömansmissionssällskapet hade ett missionshus i staden från och med 1920-talet. Idag förs sjömansmissionens levande arv i Kymmenedalen vidare av Fredrikshamn-Kotka sjömanskyrka. </p>
<p>Kollektskrin av kartong. Medel för sjömansmissionen samlades in även genom basarer och syjuntor. Finlands sjöhistoriska museum.</p>
<p>En julklapp till en okänd sjöfarare. Yllesockor som stickats av frivilliga har delats ut i Finland och ute i världen redan i över 150 år. Ibland stoppade stickaren också ned choklad eller läsning i sockan.</p>
<p>I sjömansmissionens distrikt i Kurittula-Jäppilä var julklapparna nära att komma bort på 1990-talet, när diakonissan som transporterade julklapparna fick sin bil stulen. Bilen återfanns några dagar senare uppbränd på en skogsväg. Tjuvarna som inte ens hade tagit loss radion åkte fast med ryggsäckarna fulla av yllesockor och choklad. Sjömännen fick dem i julklapp året därpå. </p>
<p>Tavlan med en halvmodell är tillverkad på 1890-talet av Konsta Pukki från Säkkijärvi. Tavlan är en gåva till sjömanspastorn Arthur Palmroth som var verksam i Hull, England. Sjömansprästerna fick ofta stort inflytande inom kyrkan och i samhället. Efter tjänstgöringen i Hull utsågs Palmroth till föreståndare för Helsingfors Diakonissanstalt. Han hade detta uppdrag 1899–1919. Fredrikshamn-Kotka sjömanskyrka.</p>
<p>Modellen av fartyget Suomi bär på många historier. Fartygsmodellen har stått i biljardrummet i sjömanskyrkan i Fredrikshamn och hålet på vitringlaset är ett minne från den här tiden. Det blev till när en boll slant från biljardbordet. En annan gång blev modellen utsatt för ett stöldförsök, men stationsföreståndaren Sirkka Kari tog skurkarna, sjömän som besökt kyrkan, på bar gärning när de var i färd att lyfta ut modellen genom fönstret i biljardrummet för att ta den till sitt fartyg i hamnen. Fredrikshamn-Kotka sjömanskyrka.</p>
<p>Biblarna på olika språk kommer från bokhyllan i biljardrummet i Fredrikshamn-Kotka sjömanskyrka. </p>
<p>SKYLTARNA PÅ VÄGGEN:
Sjömanskyrkans, dåvarande Finska Sjömansmissionssällskapets skylt från 1900-talets mitt. Finlands sjöhistoriska museum.
Skylt från sjömanskyrkan i Fredrikshamn. Symbolen med kors och ankare ritades av grafikern Erik Bruun år 1975. Fredrikshamn-Kotka sjömanskyrka.</p>