Pyttis kyrka – hjärtat för församlingen i 565 år

Pyttis kyrka – hjärtat för församlingen i 565 år

<p>Pyttis medeltida stenkyrka, S:t Henriks kyrka, byggdes på 1460-talet. Kyrkan uppfördes vid en korsning längs vägförbindelsen genom Kymmene älvs deltaområde. Klagomålsregistret, som uppgjordes av kung Gustav Vasas sekreterare Jakob Teit 1555–1556, innehåller en ritning över området. Över älvgrenarna gick broar och intill en av dem är Pyttis kyrka tecknad.</p>

<p>Idag ligger kyrkbyn avsides från de stora trafiklederna, även om det sommartid går en jämn ström av besökare från riksväg 7 till vägkyrkan. Lokalt är kyrkan en viktig samlingsplats för Pyttisborna, dit man inte bara kommer för det andliga livets skull, utan även för att träffas och njuta av musik och kultur.</p>

Pyttis kyrka finns redan i en kartritning över Kymmene älvs deltaområde från 1555–1556.

Det tros att kyrkans byggmästare var den så kallade Pernåmästaren. Utöver Pyttis kyrka har han byggt bland annat kyrkorna i Pernå, Sibbo och Borgå. Av gärdsgårdarna och den steniga terrängen som syns på bilden kan det härledas att i slutet av 1890-talet var kyrkans omgivningar betesmark. Bild: Christian Ganderup, Kymmenedalens museum.

Självständighetsdagens gudstjänst 2023 i Pyttis kyrka. Bild: Carl Svanfält, Pyttis kommun.

Tak- och väggmålningarna

<p>På medeltiden var kyrkan så gott som det enda stället där vanligt folk kunde se bilder. Folket kunde inte heller läsa, och därför lärde man sig det grundläggande om Bibeln och helgonens liv från målningarna på kyrkans innertak och väggar. Med hjälp av bilderna lärdes folket också vad som hör till ett kristet leverne, fritt från synd. Vägledning till folket gavs både genom bildserier som skildrade helgonens liv och så kallade moraliserande motiv. </p>

<p>I Pyttis kyrka finns målningar från flera olika epoker. De så kallade primitiva målningarna är från sent 1400-tal. Målningarna som föreställer personer är från 1510-talet. Den målare som dekorerat Pyttis kyrka har inte lämnat sitt avtryck i någon annan kyrka. Det har förmodats att upphovsmannen kan ha varit Lasse Enevaldsson från Pyttis, vars bror arbetade som målare i Stockholm.</p>

Bilden från kyrksalen är från 1890-talets slut, då väggarna ännu var dolda under vit kalkputs. Målningarna i taket togs fram i början av 1900-talet under ledning av arkitekt Carl Frankenhauser. Originalmålningarna på väggarna togs fram på 1950-talet. Bild: Christian Ganderup, Kymmenedalens museum.

I mittskeppets östligaste valv finns evangelistsymboler. I det tredje valvet finns dels ett rankmönster, dels Kristi ansikte. Bilden kan ha varit en avlatsbild, vilket betyder att en bön som betts framför bilden har lindrat den bedjandes lidanden i skärselden. Bild: Tiina Hakuli, Kymmenedalens museum.

Kyrkans takkonstruktion

<p>Pyttis kyrkas bärande yttertakskonstruktion av trä är ursprunglig. Den byggdes 1460–1461. En forskningsgrupp från Aalto-universitetet undersökte kyrkans träkonstruktioner med byggnadsarkeologiska metoder hösten 2022. Undersökningen visade att nästan 90 procent av takkonstruktionen består av tallvirke, resten gran. Träden som behövts för konstruktionen har mest sannolikt fällts i Pyttis, eftersom det på medeltiden växte rikligt sådana gamla tallar som bäst lämpade sig för denna typ av konstruktioner i området. Av virket i konstruktionen gjordes på 1990-talet en årsringsanalys och enligt dateringen på grundval av denna fälldes kyrkans ankarbjälken omkring 1460.</p>

Takkonstruktionen som bevarats över ett halvt millennium är en del av Pyttis kyrkas värdefulla byggnadsarv som inte är synlig för den vanliga kyrkobesökaren. Takkonstruktionen är uppförd med den svenska metoden med stödben som utvecklades under medeltiden. Detta var den dominerande takkonstruktionen i stora byggnader ända fram till 1900-talets början. Bild: Panu Savolainen.

Kyrkan på vantar

<p>I Pyttis ordnades en stickmönstertävling för att fira kyrkans 565-årsjubileum. Tävlingsbidrag är utställda i vitrinen.</p>

Nattvardskärl

<p>Pyttis kyrkas gamla nattvardskärl av silver används fortfarande aktivt. Vi känner inte till bakgrunden för dem alla, men ofta var det brukligt att välbärgade familjer på orten donerade föremål till kyrkan.</p>

<p>Kyrkans vapenhus byggdes på 1670-talet om till ett gravkapell för familjen Creutz. Lorentz Creutz och Elsa Dúval donerade i samband med detta en altarprydnad och vissa andra föremål, såsom en invändigt förgylld vinkanna för nattvardsvinet och ett oblatskrin. På skrinlocket finns Creutz och Duwalls släktvapen och årtalet 1673. Typiskt för denna tid var att välbärgade familjer löste in en gravplats inne i kyrkan, på de platser som ansågs vara de bästa. Kapellet återställdes till vapenhus i slutet av 1700-talet och för familjen Creutz byggdes ett gravkapell i kyrkans gårdsområde.</p>

<p>Av de två nattvardskalken i vitrinen är den större märkt med årtalet 1804 och initialerna HW och DVR. Utifrån vapensköldarna tillhör initialerna Hans Willigman och Dorotea von Kahlden. De var gifta 1650–1656. Hur kalken hamnade i Pyttis kyrka och varför den är märkt med årtalet 1804 är inte känt. </p>

<p>I dopfuntens botten finns namnen Eva Insenstierna och Ewa Elisabet Danckward.</p>